Vi befinner oss i en tidsperiod som är viktig för Kenya. Som senast dödade runt 8000 personer. Där vi inte litar på varandra. Vi ger heller inte varandra någon tillit. Vi är mitt i ett Kenyanskt val.
De två största kandidaterna som det står mellan är Odinga eller Kenyatta. För att vinna måste du ha över 50 % av rösterna, annars blir det omval mellan de två största partierna. Än så länge visar det lugn på gatorna, det är inte mycket bråk eller slagsmål ännu. Men vi har inte fått fram något resultat ännu, men Kenyatta leder än så länge. Många röster har fått slängas på grund av för dåliga ID-handlingar, för många röster jämfört med invånare i staden och jag vet inte vad. Men ändå ska de anklaga varandra för valfusk och vill ha omräkningar. Och det är väldigt jämt mellan dem, vi pratar inte många procent. Jag hoppas vi kan få ett resultat snarast ialafall, jag inte är inte sugen på ett omval. Och be för fortsatt lugn i mitt fina Kenya.
Även om vi har ett lugnt val går det från dag till dag om vi får lämna skolområdet. Jag har kommit in i någon svacka då det känns som om allting går på rutin, man får inte vara på ställen som är "farliga" och knappt på junction ens. Jag har haft ångest för "det är bara 100 dagar kvar" men insåg snabbt att det är rätt mycket. Jag vill nu göra allt det där vi gjorde förra terminen, åka på äventyr, utforska Kenya och ha det allmänt bra. Men i bästa möjliga fall erbjuds en pesto pasta på Art för 1000 gången. Jag vill inte låta otacksam eller bitter nu, men det är påfrestande att vara i ett farligt land under val, eftersom du blir så begränsad. Nu är det dock Fredag vilket känns skönt, två veckor till påsklov. Det är sick.
